Nu har Energimarknadsinspektionen (Ei) fattat samtliga beslut om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027. Intäktsramarna anger taket för de avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under fyra år.
Elnäten i Sverige är monopol och regleras av Ei utifrån gällande lagstiftning. Det innebär bland annat att Ei beslutar om företagens intäktsramar, det vill säga de totala avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under en fyraårsperiod. Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift. Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.
Intäktsramarna uppgår totalt till 326 miljarder kronor
Nu har Ei fattat beslut om intäktsramar för tillsynsperioden 2024–2027 för samtliga av de drygt 170 elnätsföretagen. Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 326 miljarder kronor (i 2022 års prisnivå), vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med det intäktsutrymme som Ei fattade beslut om inför perioden 2020–2023 om det räknas om till 2022 års prisnivå med den allmänna inflationen, KPI.* Utöver detta har vissa elnätsföretag möjlighet att föra med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme.
Intäktsramarna ska täcka elnätsföretagens kapitalkostnader, löpande påverkbara och opåverkbara kostnader. Jämfört med de ursprungliga besluten för perioden 2020–2023 innebär besluten för perioden 2024–2027, totalt sett för alla elnätsföretag, att
- påverkbara kostnader ökar med 13 miljarder kronor utöver inflationen
- opåverkbara kostnader ökar med 37 miljarder kronor utöver inflationen
- kapitalkostnaderna ökar med 61 miljarder kronor utöver inflationen (KPI).
De påverkbara kostnaderna utgörs av till exempel löpande drifts- och underhållskostnader. I regleringen finns ett krav om att företagen hela tiden ska sträva efter att effektivisera sin verksamhet. Kraven på respektive elnätsföretag sätts individuellt och det är stora skillnader i effektivitet mellan elnätsföretagen.
Ökningen av opåverkbara kostnader är främst kopplad till att elnätsföretagen prognosticerar ökade kostnader för nätförluster och för abonnemang till överliggande och angränsande nät. Det är i högsta nätnivån, det vill säga transmissionsnätet, som de opåverkbara kostnaderna förväntas öka mest.
En av huvudorsakerna till den stora ökningen av kapitalkostnader är att den tillåtna avkastningen (reala kalkylräntan) har fastställts till 4,53 procent, vilket är betydligt högre än för 2020–2023. Detta beror i hög grad på ett högre ränteläge än tidigare. Dessutom har den marknadsvärdering av nätföretagens anläggningar som görs utifrån historiska investeringar ökat. Marknadsvärderingen genomförs med hjälp av en normvärdeslista och ett generellt byggkostnadsindex som båda har ökat kraftigt, det vill säga betydligt mer än den allmänna inflationen. Det är endast en mindre del av ökningen av kapitalkostnader som beror på planerade investeringar i elnäten.
Planerade investeringarna i elnäten
Elnätsföretagen planerar att göra investeringar för cirka 30 miljarder kronor per år under perioden 2024–2027, att jämföra med 23 miljarder kronor per år under perioden 2020–2023 (båda siffrorna i 2022 års prisnivå). De planerade investeringarna i lokalnäten är oförändrade på 15 miljarder kronor medan region- och transmissionsnätsföretagens investeringar ökar under perioden jämfört med tidigare fyraårsperiod.
Högre elnätsavgifter väntas för många elnätskunder
Intäktsramarna för tillsynsperioden 2024–2027 bedöms leda till högre elnätsavgifter för många elnätskunder under de kommande åren. Det kommer dock vara stora variationer som beror på hur de enskilda nätföretagen väljer att använda sin intäktsram. Det är upp till varje elnätsföretag att sätta sina avgifter utifrån de förutsättningar som regelverket medger.
Källa: Energimarknadsinspektionen